Surdegsprojektet. forts...

Nu kan jag rapportera att läckra bullar på fullkornsdinkel nu ligger färdiga i frysen för konsumtion.
Ni , kära läsare, blev ju utlovade en rapport när lyckat resultat var uppnått. Självklart hade jag tänkt att då samtidigt presentera ett fungerande recept. Tyvärr måste jag göra er besvikna eftersom jag inte riktigt vet hur det gick till när den nu infrysta satsen blev till. Jag är nämligen osäker på mjölmängden och exakta jästider.

Enl. receptet skulle degen jäsa i en timme. Efter fyra timmar hade inget hänt trots att jag hade dubbelt så mycket surdegsgrund än vad som angavs. Eftersom jag ändå ville testa, tog jag upp degen och inom en sekund hade jag hela (nästan i alla fall) degen på och mellan fingrarna och även i handen som ett envist tapetklister. En närbild på de händerna hade kunnat komma från vilken skräckfilm som helst.

Efter mycket besvär lyckades bagaren förpassa degen (klistret) tillbaka till bunken och var väldigt nära att kasta ut allt i slasken och glömma allt vad surdeg hette. Nu blev det inte så. I stället  tillsatte jag 1 dl  dinkelmjöl till. Nu uppstår det stora problemet med att lämna ut ett recept. Jag är nämligen osäker på om jag redan från början hade 1 dl för lite! Minnet är bra med kort,.

Hur som helst lämnade jag eländet under en handduk, förpassade mig till Scandic där jag hade blivit ombedd att hålla i en ölprovning. Tyvärr kom det bra 5 pers till den tillställningen. Folk hade antagligen sett vem som skulle hålla i provningen och undvek den av det skälet... Vi som var där, hade i vilket fall som helst, ganska trevligt.

Åter hemma sent på kvällen, noterade jag genast att degen hade jäst till dubbel storlek!

Det  blev nattbak för fulla muggar och någon timme senare stod där rykande färska fullkornsdinkelfrallor rykande varma och goa från ugnen klara att njuta. Dom avnjöts andaktsfullt till frukosten i all ensamhet av bagaren själv. Den andra halvan av bostadens befolkning njöt sin sedvanliga gröt. Dessutom var det lingon i bullarna och jag hade därför inga förväntningar att få sällskap under provsmakningen.

Till nästa bak lovar jag 1/ att utesluta lingon och 2/ notera exakta tidpunkter och mängder för att därefter publicera ett perfekt surdegsbak till er, kära läsare.