Svansjön

I lördags var undertecknad och såg en balett för för första gången i sitt liv! Denna konstform har inte direkt lockat, men någon övertygade mig till detta och det ångrar jag inte.

Sagt och gjort. Genom SPF inhandlades biljetter till invånarna på Fridas Gata 115 och kl. 13.30 i lördags avgick bussen från Hamntorget fullastad med förväntansfulla  passagerare i den övre medelåldern. Det är väldigt bekvämt att köpa biljett genom SPF. Det ingår alltid buss t/r och oftast får man bra platser. Dessutom är fikapausen förbeställd och man slipper köa i pausen.

I fullsatt salong på Malmö Opera fick vi avnjuta denna fantastiska föreställning. Man säger att det är baletternas balett. Jag har inget att jämföra med, men det är säkert sant. Till skön musik framförd av de otroligt skickliga Helsingborgssymfonikerna genomförde den gästspelande Kungliga Baletten från Stockholm ett oförglömligt konststycke.

Nästa föreställning på agendan är Carmen och den går på Malmö Opera den också.

Vi seniorer hinner ju med att vara kulturella.

Ibland går det undan även för en pensionär!

Om man vill så kan man få det att gå undan. Se här vad undertecknad hann med på 1,5 timme i dag.

Hämta paket på posten - ansöka om nytt pass hos polisen ( jag hade 8 pers före mig) - köpa födelsedagspresent till svärsonen - lämna in kavaj till kemtvätt - köra därifrån ner till sta´n för att köpa nya knappar till kavajen - åter till kemtvätten för leverans av knapparna. Dom syr dit de nya. Här gick det undan minsann!

Anledningen till knappskiftet är att de gamla är något skrikiga och man såg ut som en säljare av sämre begagnade bilar. De nya är lite mer diskreta i matt silver.

Nu är klockan sent och jag tänkte plöja igenom några kapitel av Jack Londons Varg Larsen. Jag har läst denna bokserien redan när jag var i 20 års åldern, men det känns ganska trevligt att läsa om dom.

I morgon är det dags att göra inköp inför onsdagens matlagning med grabbarna. Jag hoppade in som värd i stället för den blivande pensionären Hans. Han har haft åldern inne länge, men har ite blivit färdig att lägga av förrän nu. Nu har han drabbats av en elak influensa och kan därför inte delta denna gången. Innan jag stänger ner datorn skall jag skicka honom en hälsning med adress till "Hults pensionärsklubb" som han har bestämt sig för att bli medlem i. Det är SPF Kärnan han menar. Här kan man se hur viktigt det är att ha en bra och trevlig ordförande i en förening.

God Natt.

Lillebrors födelsedagspresent till storebror

Det började i höstas med en utsökt Montirius Vacqueyras fånr Côtes du Rhone - 2009. Därefter föddes tanken av lillebror att utöver det goda vinet, att även bjuda på en god middag. Detta ägde rum i går.

Eftersom lokalerna här på Fridas Gata är bäst lämpade för dylika övningar, förlades festligheterna hit. Detta innebar, per automatik, att di gamle fick vara med och njuta.

Här kommer menyn:

Créme ninon med räkor.
Detta är en créme på gröna ärtor, hönsbuljong, vitt vin , hackad challottenlök och grädde. I samband serveringen duttades i några stänk mousserande vin som en festlig och bubblig effekt. Till soppan drack vi en klassisk Sancerre. Denna rätten är en gammal klassiker från Tore Wretman

Sedan bjöds det:
Mörad amerikansk ryggbiff med kappa, potatisgratäng med Karljohan svamp, ankleverpastej spetsad rödvinssås
(det gick åt 1 fl rödvin till detta). Sockerärtor bjöds som tillbehör.
Köttet, inhandlat i Delikatessbutiken, fick först en rejäl bryning på järnet och sedan in i ugnen i 125 grader tills en temp på 55 gr var uppnådd Det tog c:a en timma. Vinet passade perfekt till detta

Måltiden avrundades med  hjortroncheesecake tillsammans med en kupa Grönstedts Monopol och en kopp Zoegas.

Visst är det gött att ha en gastronom i familjen. Det tycker säkert en nöjd storebror också.

Vårt älskade Hagen

 Mer idylliskt än såhär kan det inte bli

 Man blir glad av att vara på Hagen

 Mums

 Det är snowracer som gäller

 En fin ljuslykta som tyvärr slocknade snabbt p g a hård vind

 Elise ägnade kvällen åt umgänge med Isak

 Det är klart att tösen skall ha en elektrisk motorcykel. Hon kan ju tuta

 Mamma och Pappa trivs i stugvärmen

Trivas med Mormor

För vår familj är Hagen något alldeles speciellt, eller som äldsta barnbarnet säger: " Man blir glad här uppe."

Hagen, tillsammans med Klinten, är ett soldattorp med anor från 1700 talet. Från början var det två hemman men nu i modern tid är det sammanslaget till ett där värdparet vid sidan om sina ordinarie arbeten driver skogsbruk och ägnar sig åt hästar.

Nämnas bör också att i det lilla skogspartiet mellan torpen huserar just nu Fru Älg, kallad Hälga, med sina två kalvar. Det enda vi såg av dom var färska spår i snön, men dom hade synts samma dag som vi kom upp. Undrar var Hälge har tagit vägen? Det enda vi såg i djurväg var ett litet rådjurskid som dök upp intill stugan för att ta sig en munsbit av något slag. Snacka om att vara nära naturen.

Meningen i år var att det skulle åkas skidor på Isaberg, men vädret var blött, dimmigt och tråkigt  och till stor besvikelse för det stora barnbarnet blev det inget åka av. Vi hoppas självklart att det kommer fler tillfällen framöver.

I 4-5 dager var vi några som trivdes i den sköna tystnaden. Det enda man hör när man promenerar är sina egna steg. Eldandet i spisarna var ett kapitel för sig. Veden var såpass sur att det var nästan omöjligt att få fjong i dom trots flitigt användade av braständare, tidningar och annat eldfängt. Å andra sidan är det en viss avkoppling att sitta ner och tålmodigt försöka få fyr i spisen. Elradiatorerna fick jobba i stället.

Det var också här i det djupa  Småland som vi fick uppleva Björn Ranelids framträdande i melodifestivalen.

Hans rappande ledde honom direkt till final i Globen. Man kan tycka vad man vill om detta, men originell är han!

En vistelse i Hagen utan en tur till Gällstad och alla factory outlets, är ingen hel sådan. Naturligtvis var vi där och det inhandlades diverse plagg. Barnbarnet verkade nöjt med den turen.

Högre allmänna läroverket för gossar i Helsingborg

Högre allmänna läroverket för gossar som sedan blev Nicolaiskolan och numera kontor.
Skolan kallades även för "Mettan" och vi som gick där kallades för "metteslurkar"

1956, efter fjärde klass i folkskolan, skrevs undertecknad in i den femåriga realskolans 1 5B eller 1 5 bönder ("bönner" på skånska) som klassen populärt kallades. Anledningen till det var att alla pojkarna, vi var 36 st  en klass, kom från landet och tillhörde inte Helsingborgs Stad. Själv bodde jag i Laröd (Stadsgränsen) på den tiden och samhället tillhörde Ödåkra kommun.

Det var mycket nytt man skulle vänja sig vid. För att bara ta något exempel så tilltalades man aldrig vid förnamn varken av kompisar eller lärare. Det var efternamnet som gällde. Någon inblandning av föräldrar i form av föräldramöten och liknande, fanns inte. Den enda kontakten som skolan hade med hemmet var 1/ när eleven inte skötte sig och 2/ att skriva på betygen. Tempot var också mycket högre n i den gamla folkskolan. Vi fick lära oss mera helt enkelt. Lärarna hade högre utbildning än folkskolelärarna och man tilltalade dom "adjunkten" och inget annat.

Skolmössa var obligatoriskt till skillnad från folkskolan. För att inte bli hånad när man gick i ettan, togs helt enkelt siffran bort och man misshandlade skärmen lite grand för att mössan skulle se gammal ut.

Man var inte lite stolt över att man fick tryckta scheman att sätta upp på väggen där hemma. Sådant fick man inte i folkskolan

Lite om en del av lärarna:

Liljekvist kallad Liljan. Hon var vår klassföreståndare. Ganska nyutexaminerad, liten och späd och ganska snygg. Vi hade en enorm respekt för henne. Det räckte med en blick så höll man sig på mattan. Hela hennes utstrålning var respektingivande och hon höll 36 bångstyriga grabbar i ett stadigt grepp utan att någon gång bära hand på oss. Det var ju tillåtet på den tiden.

Per Lohmander - kallad Lomme Per. En grånad gentleman max 160cm hög, fotriktiga skor, Porsche med sufflett, fransk basker och som vägrade att kalla sig lärare. Han var gammal sjöman och spelade luta.

Lomme Per undervisade i svenska och franska  Det gick en historia om honom som löd ungefär såhär: "Och då reste sig Lomme Per upp och slog näven i tröskeln"

Bruno Kullenberg - kallad Snoddas för att han hade något utstående framtänder. Honom busade man heller inte med, man bara kände sig dum då. Snoddas var slängd i käften.

Snoddas undervisade bl.a. i geografi.

Lill Kängan (kommer inte ihåg hans riktiga namn) En trevlig prick som undervisade i Biologi.

Areskough - kallad Nollan. Var mest känd för sina vackra döttrar

Adjunkt Cedell - kallad Sudden. En liten grå typ som inte gjorde så mycket väsen kring sig.

Undervisade i engelska.

Adjunkt Jahn. Han hade inget öknamn. Undervisade i tyska den hårda vägen. Han gav sig inte förrän alla kunde sin läxa Luggade oss ibland, men han kunde lära ut språket.

Monica - Skolans snyggaste lärare. Dessutom klädde hon sig alltid lik snyggt.

Kodda Lasse - fråga inte varför han fick det namnet.-

Adjunkt Nordström - kallad Basseluska Ida. Fråga mig inte varifrån hon fick detta namnet. Om det fanns någon lärare som hade noll koll på 36 ynglingar, var det hon. Hon fick inte en syl i vädret och vi var inte snälla mot henne. Hon hade någon typ av utstrålning som lockade oss till ständigt djävulskap mot henne. Stackars hon

Einar Nilsson - kallad Bananen. Vår mycket populära musiklärare. Han hade aldrig några problem med ordningen utan att någonsin behöva höja tonen. Bananen hette han för att han hade breda händer och fingrar lika tjocka som bananer. Spela piano kunde han!

Nordbäck - kallad Snobben. Teckningsläraren som även undervisade i välskrivning. Han praktiserade en teknik som var en blandning mellan textning och skrivstil. Efter hans lektioner var vi många som lärde oss att skriva läsligt. Han var nog före sin tid.

Skorvas - skolans enväldige vaktmästare. Namnet hade han nog fått för att han var lite skorvig i ansiktet. Han kunde namnen på skolans samtliga elever och vi var totalt upp emot 1000 st. Skorvas hade stenkoll på matbespisningen som undertecknad f.ö. inte hade tillgång till de första åren på skolan. Man tillhörde Ödåkra kommun och dom ville inte betala för maten. Då drev man runt på sta´n i stället .

Musen - Skorvas asistent. Han var dansk och fick göra skitjobben.

Adj Petrén - kallad Pitrång. En hård och impopulär lärare.

Gymnastikdirektör Prawitz - kallad Spragskit .- Gammal militär som hade drill på gymnastiklektionerna. Lektionerna ägde oftast rum i Likkistan på Himmelriksgränden. En svettstinkande nergången lokal. Ibland hölls lektionerna på Slottvångsskolan och där fick man passa sig så att man inte fick en propp av folkskoleeleverna. Det fanns även en gammal gymnastiksal där det sedermera blev matsal.

Till slut får vi inte glömma vår rektor Lars Bjerning - även kallad spädgrisen. Jag fick nyligen ett telefonsamtal från Lund av en gammal metteslurk som berättade att en gång en snörik vinter hade han öppnat fönstret till sin expedition, kopplat på alla högtalare och ropat ut över en snöbollskrigande massa att detta var förbjudet. Därefter fick man skotta ut snön som hamnade på hans kontor innan fönstret åter stängdes...

Kända elever från den tiden:

Hans Alfredsson och senare även Stellan Skarsgård för att nämna några.

För övrigt kan jag förtälja att några av mina bästa kompisar hemifrån inte hade några som helst planer på att gå på ett läroverk. Nä, så snabbt som möjligt genom folkskolan och sedan jobba. Dom kallade mig för "studen" dock utan att för den skull mobba. Nu har det, trots dåvarande inställning, gått bra för dessa grabbarna i livet. Båda blev ingenjörer och lyckades  mycket bra med det dom företog sig. Själv tog jag realen till slut som sedan följdes av handelsutbildning i Göteborg som gav studentbehörighet i hälften av ämnena, men var avklarad på halva tiden vilket passade en yngling.

Lite mer om hur det gick till:

Intilliggande rosenträdgård, kallad Rosan, var platsen där man rökte. Egentligen fick vi inte lämna skolgården på de korta rasterna, men det var långt ifrån alla som åtlydde detta.

På 10 rasten sprang man ofta nerför Himmelriksgränden till godisaffären på S. Storgatan och köpte hemgjorda röda karameller och d:o läckra gräddbullar hos Wirén - kallad Wirran.

När sedan gossarna blev lite äldre var det Olsson Kafé på Storgatan som gällde

Skoldanser var stort på den tiden. Teknis, Flickis och Gossis turades om. Lundbergs flickskola - Lumpan hade inga egna utrymmen utan fick komma till oss. Det var alltid massor av folk. Självklart var det med levande musik. Elektroniken var liksom inte så utvecklad på den tiden. Jag vill minnas att Östen Warnerbring stod på scenen vid något tillfälle och på "tryckeriet" på Teknis spelade alltid Vieux Carré( föregångarna till Jazzin´Jacks). Det var trångt , varmt och det var tryckare som gällde. Ibland kunde det bli ganska ohämmade tillställningar. Kom ihåg detta ni föräldrar som har barn i den åldern i dag. Vi var ju faktiskt ganska vilda själva.

Det poppar säkert upp fler minnen, men nu är det nog för i dag

Mathållningen

Sedan en vecka tillbaka  äter jag alltid efterrätt. Man kan säga att sker per automatik. Det är bara till att suga ut resterna från kratern i överkäken.
Det var såhär. I förra veckan besöktes tandhygienisten som grundligt rengjorde hela garnityret och patienten gick därifrån, visserligen någon tusenlapp fattigare, med en behagligt fräsch känsla i munnen. Han hade stränga order på att inte dricka den närmaste timmen (p g a fluorbehandling) och inte äta förrän bedövningen hade släppt.
När väl bedövningen hade släppt efter några timmar, sluka patienten glupskt i sig några smörgåsar. Plötsligt hände det, som man säger i reklamen. Någon hade tappat grus i brödet, trodde man. Vid närmare analys visade det sig dock vara rester från delar av en avbiten kindtand.Visserligen bjuds det, som sagt, på efterrätt varje dag direktlevererad från kratern i överkäken, men det kommer helt säkert att bli en dyr sådan. Tandläkaren skall säkert ha flera tusen för ett ingrepp av något slag. En krona kanske. Besked ges i morgon, då tid är bokat.

 Säg den lycka som varar. När man äntligen anser att man har någorlunda balans i ekonomin så händer det något. F-n vet, jag kanske kommer kanske dessutom att sakna efterrätterna efter tandläkarbesöket.

Fast egentligen vad är en avbiten kindtand  mot lunginflammation. Frun i huset är f.n. totaldäckad och  läkarens diagnos i förmiddags bekräftade att det var så. Penicillin , diverse övrig medicinering och vila är det som gäller den närmaste framtiden. Det lär ta flera veckor!

Jag kom osökt att tänka på en av Hasse och Tages sketcher " Vad tusan är en stukad fot mot när hela Sundsvall brann upp!" Jag skall inte beklaga mig.

Dry Martini

Nu vill jag en gång för alla göra klart vad Dry Martini är.

För några dagar sedan befann jag mig tillsammans med några vänner ombord på en av våra flytande krogar i staden. Dom hade ett paketerbjudande som inkluderade en Dry Martini, förrätt och varmrätt. Vi antog detta och drinkarna kom in. Genast kunde undertecknad konstatera att det var inte några Dyr Martinis. Det såg man på mängden.


En cocktail, vilket dryan är, skall alltid innehålla 6 cl alkohol och det gjorde inte den som serverades oss. På vår fråga upplyste servitrisen oss att den innehöll 3 cl gin och 2 cl martini. Allt som inte består av 5 cl gin och max 1 cl martini är inte en Dry Martini utan något helt annat.

Helst skall man använda en smakrik gin, typ Bombay Saphire, men Beefeater går bra det med.Detta skall skakas eller röras med Noilly Prat och inget annat. Sedan är det en smaksak om den är shaken eller stirred. Det är också en smaksak att ha oliver i eller vid sidan. Själv tycker jag att drinken kan bli lite oljig med oliven i. En tunn tunn slice av citronskal tycker jag är det bästa.

Som sagt, att en förhoppningsvis utbildad svensk bartender på våra färjor inte blandar en riktigt Dry Martini, är väldigt beklagligt och ett hån mot en av världens mest serverade cocktails.

Til slut kan det meddelas att det råder skilda meningar om var drinken har sitt ursprung. En del påstår att det var en barmästare på Svenska Amerika Linien som "uppfann" den. Den teorin stöder jag naturligtvis.

Dagens funderingar

Jag fattar inte det där med grön el. Jag menar, vi har ju ett stort elnät och till slut en
liten sladd som går in i varje hus. Det finns ju inte en kabel för varje sorts el.. Man blandar väl olika sorters el i en kabel?
Det måste ju vara så att  el från kolkraftverk, vind olje d:o, vattenfall och kärnkraft rusar fram i samma ledning. Eller finns det någon i kabeln som som bara släpper in vattenfallselen när den skall in till kunden som har köpt den ? Får dom andra elsorterna vänta utanför? Det hela måste vara en stor bluff. Om grön el skall fungera, måste ju all el som produceras vara grön. Är det någon som har en annan uppfattning?

Till slut så var det det här med blazern. Är det någon som vet varifrån idén till blazern kom?
Svar: Den kom från kavajuppslaget. Nu vet alla detta.

Ta nu på kavajen och huttra vidare i vinterkylan.