Surdeg - igen!

Så ser min burk ut!

Det är en hel vetenskap att hålla på med surdegar. Det finns massor av recept ute på nätet som helt enkelt inte funkar! Man gör precis som det står. Fanskapet jäser inte och man står där med dödbakat bröd som går direkt i påsen för komposterbart avfall. Den enda nyttan den degen gjorde var att bidraga med bränsle till våra bussar några meter.

I Fars dagspresent fick jag en bok om surdegar och med den har mina experiment gått in i fas nr 2. Enligt boken har det framkommit att jag har använt alldeles för lite surdeg i förhållande till den totala degmängden. Följd aktigen har jag nu påbörjat produktionen av en större sats grundsurdeg. Det visade sig att den började jäsa och nästan höll på att spränga burken och jag nödgades byta till en större burk. Nu är även lite rivet äpple tillsatt. Kan det vara det som satte igång processen med raketfart?

Nu skall det mogna i ett par dagar och sedan får vi se hur det går. En sak vet jag och det är att nu kommer det att finnas  tillräckligt med grund för att få igång nästa bak.

Häromdagen fick jag en kommentar från en närliggande vän att det inte är så gott med russin i brödet. Jag föreslog då att ta bort den ingrediensen, men det visade sig inte vara nog  eftersom vännen i fråga inte är så förtjust i surdegsbröd över huvud taget. Vad gör man?

Jag lovar att hålla, er kära läsare, underrättade om utvecklingen i surdegsprojektet och när jag väl har nått ett perfekt resultat och redo för att ta emot Nobels kemipris, kommer ni alla att få ta del av den perfekta surdegen med bifogat delikat recept på surdegsbröd.