Sist skrev jag lite om olika befattningshavare på KUNGSHOLM. Jag glömde en något udda tjänst, nämligen lampbytaren.
Lampbytarens enda uppgift var att gå runt på fartyget och byta ut söndriga lampor. VARJE DAG! Inget drömjobb precis, kam jag tycka. Detta var ju före ledlampornas tid och dåtidens lampor höll inte lika länge.
Självklart fanns det alltid färska blommor ombord. Floristen skötte om detta. Han hade ett rejält kylrum, fyllt med blommor, till förfogande.
Nu när jag ändå håller på, måste jag berätta att ombord fanns också ett kylrum med plats för tre lik. Efter nästan varje kryssning hade vi lik i lasten som i New York kvitterades ut av en begravningsentrepenör. Man skall ju komma ihåg att på långkryssningarna var medelåldern upp emot 70 år bland passagerarna. Egentligen inte så förvånande att någon avlider under resans gång. Främst var det männen som som kunde vara något skröpliga. De hade oftast jobbat hårt ett långt liv. Deras fruar var ofta mycket piggare. Många av dem hade inte behövt anstränga sig värst mycket och levt som lyxfruar i hela sitt liv
NYTT ÄMNE
Är det någon som kommer ihåg vad Fantomens hund heter? Svar: Han hade ingen hund, däremot en varg som hette Devil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar