Nedan ett citat från en av hans böcker där antikhandlare Homan sin vana trogen startar dagen med att noggrant läsa SvD
" Morgonens och dagens höjdpunkt kunde börja.
Och jag blev inte besviken. Politikerna bidrog också idag till en glädjefylld stund. Nu hade några glada entusiaster lagt fram en motion om att svenska folket måste skratta mera. Först trodde jag det var feltryck, att ett "r" som inte hörde hemma här hade fastnat i texten, att det skulle stått "skatta". Det hade varit mera logiskt och inte förvånande.
Jag såg framför mig det nya skratteverket med en generaldirektör, flera skrattråd och andra uppsatta tjänstemän. Eller varför inte ett departement med en skrattminister och en biträdande. Hans Alfredsson skulle ligga bra till. Annars fanns det nog befodringsnödiga personer i olika skrymslen och vrår i Rosenbad och på andra ställen. Fast särskilt skrattbenägna verkade inte statstjänstemännen jag kommit i kontakt med. Men det fanns kanske undantag."
Berättelsen fortsätter med några fler iakttagelser och synpunkter på diverse artiklar. Avslutningsvis gör författaren en kommentar om sin katt Cléo. Frågan är om det är Homan som har en katt eller hon som hade mig? Fast han visste svaret. " Jag har en Homan", sa hon säkert till sina kattvänner . " Han är inte så klyftig men kommer när jag ropar och är snäll och hygglig. Så mycket man kan begära av en skälig människa."
Nog om Mårtensson.
Slutligen vill jag bara påpeka att som stamkund får man rabatt på plantskolan. Tänk på det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar