Dop
Party i mässen
Folkdanslaget
Geirangerfjord
Hawaii party
Fartygets präst och Inf. Off
Middag med sjuksköterskorna
Prislista tax-free
DETTA INLÄGG ÄR SPECIELLT TILLÄGNAT DE NYA VÄNNERNA PÅ SVENSKA AMERIKA LINIENS FACEBOOK SIDA
DET KAN HÄNDA ATT HÄR FINNS LITE UPPREPNINGAR, MEN DET FÅR NI STÅ UT MED.
DET KAN HÄNDA ATT HÄR FINNS LITE UPPREPNINGAR, MEN DET FÅR NI STÅ UT MED.
Jodå. 1966 och 1968 seglade jag på Amerikalinjen (1967
gjorde jag ett uppehåll för lumpen).
Det hela började med att vi var ett antal ungdomar utan jobb och sugna på något nytt. Jag åtog mig att kontakta Svenska Amerikalinjen och det visade sig att M/S Gripsholm skulle avgå om en månad och att det fanns jobb åt oss alla. Det var de mest okvalificerade tjänsterna som skulle besättas, typ diskare, städare, kopparputsare och andra skitjobb inom intendenturen. Intendenturen på ett fartyg är allt utom däck och maskin.
När det väl var dags, var det bara en som åkte till Göteborg och det var jag. De andra ångrade sig. Väl på plats och redo att ta ta i diskjobbet,gjorde jag tydligen ett såpass gott intryck att jag erbjöds att jobba som piccolo på kontoret. Det var säkert mina kunskaper i engelska som hjälpte mig till detta. Problemet var bara att jag hade ju inga svarta skor med mig (vad skulle man med det till i disken till sjöss). Rederiet löste detta och skickade mig till närmaste skoaffär och tog notan för detta.
Det hela började med att vi var ett antal ungdomar utan jobb och sugna på något nytt. Jag åtog mig att kontakta Svenska Amerikalinjen och det visade sig att M/S Gripsholm skulle avgå om en månad och att det fanns jobb åt oss alla. Det var de mest okvalificerade tjänsterna som skulle besättas, typ diskare, städare, kopparputsare och andra skitjobb inom intendenturen. Intendenturen på ett fartyg är allt utom däck och maskin.
När det väl var dags, var det bara en som åkte till Göteborg och det var jag. De andra ångrade sig. Väl på plats och redo att ta ta i diskjobbet,gjorde jag tydligen ett såpass gott intryck att jag erbjöds att jobba som piccolo på kontoret. Det var säkert mina kunskaper i engelska som hjälpte mig till detta. Problemet var bara att jag hade ju inga svarta skor med mig (vad skulle man med det till i disken till sjöss). Rederiet löste detta och skickade mig till närmaste skoaffär och tog notan för detta.
Det var den numera legendariske Kapten Thorkel Tistrand som på ett elegant ombesörjde denna
omplacering
Det var en lärorik men tuff tid att dra runt på fartyget med en 32 knappars väst i uniformen. Jag slapp tack och lov pillerburken. Jobbet var i praktiken ett vaktmästarjobb. Man skulle städa 3 kontor varje dag, fixa fika till intendenterna och kontoristerna, springa ärenden, dela ut meddelanden och allmänt stå till tjänst. Bl. a skulle dagens program delas ut varje dag till alla på båten, se bild
Min envishet förbjöd mig att ge upp och till slut vande jag mig och jobbet gick till slut som på räls alla sju dagarna i veckan. Jodå, vi jobbade alla dagar. Detta kompenserades sedan när man hade långledigt med full betalning. Jag vill minnas att det rörde sig om 3 månader/år på den tiden.
Med Gripsholm blev det kryssningar jorden runt, Nord Kap, Sydamerika runt och några småkryssningar till. I hamn hade jag ganska mycket ledigt och fick därför se en hel del, men allt detta går inte att redogöra för här. Det skulle bli en hel bok.
Efter ett år mönstrade jag av Gripsholm med högsta betyg rakt igenom. Femmor av fem möjliga i alla bedömningar. Det skulle visa sig ge frukt senare, men nu skulle jag göra lumpen och efter det hade jag just då helt andra planer, eller rättare sagt allt utom Svenska Amerika linjen. Det gångna året hade varit ganska tufft.
1968 när lumpen var avklarad stod där en 23 årig galning utan jobb. Ringa till Göteborg kunde man ju alltid. Sagt och gjort. Jag slog en signal till personalavdelningen och på direkten fick jag jobb som 3:e kontorist på nya M/S Kungsholm.
Det lönar sig att sköta jobbet.
Det var en lärorik men tuff tid att dra runt på fartyget med en 32 knappars väst i uniformen. Jag slapp tack och lov pillerburken. Jobbet var i praktiken ett vaktmästarjobb. Man skulle städa 3 kontor varje dag, fixa fika till intendenterna och kontoristerna, springa ärenden, dela ut meddelanden och allmänt stå till tjänst. Bl. a skulle dagens program delas ut varje dag till alla på båten, se bild
Min envishet förbjöd mig att ge upp och till slut vande jag mig och jobbet gick till slut som på räls alla sju dagarna i veckan. Jodå, vi jobbade alla dagar. Detta kompenserades sedan när man hade långledigt med full betalning. Jag vill minnas att det rörde sig om 3 månader/år på den tiden.
Med Gripsholm blev det kryssningar jorden runt, Nord Kap, Sydamerika runt och några småkryssningar till. I hamn hade jag ganska mycket ledigt och fick därför se en hel del, men allt detta går inte att redogöra för här. Det skulle bli en hel bok.
Efter ett år mönstrade jag av Gripsholm med högsta betyg rakt igenom. Femmor av fem möjliga i alla bedömningar. Det skulle visa sig ge frukt senare, men nu skulle jag göra lumpen och efter det hade jag just då helt andra planer, eller rättare sagt allt utom Svenska Amerika linjen. Det gångna året hade varit ganska tufft.
1968 när lumpen var avklarad stod där en 23 årig galning utan jobb. Ringa till Göteborg kunde man ju alltid. Sagt och gjort. Jag slog en signal till personalavdelningen och på direkten fick jag jobb som 3:e kontorist på nya M/S Kungsholm.
Det lönar sig att sköta jobbet.
3:e kontorist låter inte mycket, men man är i ett slag officer med tjusig uniform, egen hytt ovanför vattenytan, hyttstädare som dessutom tar hand om ens tvätt samt tillgång till mycket av det som också finns för passagerare, t. ex nightservice där man mitt i natten kunde beställa både öl och varma mackor. Det var helt enkelt en ny värd som öppnade sig för 23 åringen.
Arbetstiden på Purser´s Office (båtens reception som på ett hotell) var mellan 9 och 11.30 och sedan mellan 14.30 till 17.30. Här blev det tid till vila mitt på dagen och det behövde man. Vi hade alla mycket förlorad nattsömn att ta igen. Det sociala livet ombord var minst sagt intensivt. Bland besättningen fanns det många av det motsatta könet att umgås med. Vi på kontoret skulle dessutom representera bland passagerarna då vi seglade mellan New York och Göteborg. Officiellt var det de äldre damerna som vi skulle underhålla, dansa med och vara allmänt trevliga mot, men antalet betydligt yngre damer bland passagerarna var ganska stort och därmed en större lockelse för oss unga galningar... CENSUR.
Även med M/S Kungsholm blev det långkryssningar typ Söderhavet i 3 månader, Sydamerika runt, Medelhavet runt och Nord Kap som inkluderade Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors Leningrad o.s.v.
Jag avancerade till informationsofficer. Lönen var med den tidens mått, ganska OK. Nästan 2000/månad med fri mat, logi och uniform. Den tjänsten skulle i land närmast motsvara receptionschef. Det innebar ännu större hytt och ännu fler förmåner. Hierarkin på en båt är mycket tydlig.
Utöver receptionsjobbet, hade vi även hand om allt det som telegrafisten gör på ett lastfartyg, nämligen att klarera båten in och ut i alla hamnarna med all den pappersexcercis , byråkrati och korruption i de olika länderna det innebär. Trots allt detta, var tillvaron ganska lugn och laid back för oss på kontoret.
Priset för alkoholhaltiga drycker var mycket överkomligt. Det priser som anges på bilden var det som passagerarna fick betala. Vi hade lägre priser. En flaska whisky kostade 1 Usdlr. Den dracks oftast som den var. Groggvirket ansågs vara för dyrt. Priset på läsk var nästan lika högt.
Lite siffror:
Besättning: Ca 350 pers
Antal passagerare på kryssningar: max 350
Kökspersonal: 35 pers
Servering i matsalarna: 35 pers
Det ryktas om att Kungsholm skall gå i "pension" under 2010, läggas upp mitt emot operan i Göteborg och fungera som hotell och restaurang. Hon skall, enl. ryktet, också få tillbaka den aktra skorstenen. Den togs bort för ett antal år sedan. Om detta är sant, så har dom redan en gäst inbokad.
Reds anm.: Detta skrevs 2009 och redan då talade man om att ta hem henne till Göteborg igen.
Nu 2015 blir det kanske verklighet. Vem vet? Låt oss hoppas
Efter ett år på Kungsholm hade jag fått nog. Vi levde i en Värld för oss själva och brydde oss inte särskilt mycket om vad som hände utanför och det kände jag var inte bra i det långa loppet. Det var dags att gå vidare i livet med något annat.
Efter ett år på Kungsholm hade jag fått nog. Vi levde i en Värld för oss själva och brydde oss inte särskilt mycket om vad som hände utanför och det kände jag var inte bra i det långa loppet. Det var dags att gå vidare i livet med något annat.
DEL 2
En del läsare av denna blogg
har efterlyst lite mer från tiden på Gripsholm och Kungsholm.
Visst inträffade många minnesvärda episoder under min tid ombord. Här följer några.
En gång i veckan spelades det bingo i stora salongen. Det var mycket omtyckt och det var alltid fullsatt. Normalt sköttes detta av båtens kassör och informationsofficer. Den sistnämnde hade vid ett tillfälle insjuknat i maginfluensa och undertecknad, som då var 2:e kontorist, fick rycka in.
Kassören skötte pengarna och jag skulle sköta själva tombolan med kulor. Det var ju långt innan digitaliseringen av spelet. Självsäkert började jag att snurra på tombolan och olyckan var ett faktum. Locket var inte stängt och alla kulorna rullade ut över hela dansgolvet och lite till. Där låg kassören och jag på alla fyra och försökte på bästa vis samla in kulorna igen och alla hade hjärtans roligt. Visst är bingo en trivsam underhållning...
Visst inträffade många minnesvärda episoder under min tid ombord. Här följer några.
En gång i veckan spelades det bingo i stora salongen. Det var mycket omtyckt och det var alltid fullsatt. Normalt sköttes detta av båtens kassör och informationsofficer. Den sistnämnde hade vid ett tillfälle insjuknat i maginfluensa och undertecknad, som då var 2:e kontorist, fick rycka in.
Kassören skötte pengarna och jag skulle sköta själva tombolan med kulor. Det var ju långt innan digitaliseringen av spelet. Självsäkert började jag att snurra på tombolan och olyckan var ett faktum. Locket var inte stängt och alla kulorna rullade ut över hela dansgolvet och lite till. Där låg kassören och jag på alla fyra och försökte på bästa vis samla in kulorna igen och alla hade hjärtans roligt. Visst är bingo en trivsam underhållning...
Fortsättning följer
Länkar att följa:
Vad som sedan hände med vännerna ombord från den tiden har
ag inte full koll på. Någras är dock känt för undertecknad som t.ex
Lennart Håkanson, chief purser, hamnade i Miami hos en av de
stora kryssningsrederierna. Avliden sedan några år tillbaka.
Deck Stewart vars namn jag glömt, blev bekant med någon
höjdare på Burger King och öppnade en av deras första restauranger i Malmö. Han
gift sig med en finsk tjej från Beauty Parlor som heter Eila. Jag tror att dom
bosatte sig i Helsingborg.
Min kollega på kontoret, Berry Blomberg, är (var) verksam i
databranchen i Helsingborg.
Eric Behnke, frisör, har haft egen salong i Helsingborg i många
år. Gifte sig med Ann-Charlotte från Beauty Parlor ombord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar