Sedan en vecka tillbaka äter jag alltid efterrätt. Man kan säga att sker per automatik. Det är bara till att suga ut resterna från kratern i överkäken.
Det var såhär. I förra veckan besöktes tandhygienisten som grundligt rengjorde hela garnityret och patienten gick därifrån, visserligen någon tusenlapp fattigare, med en behagligt fräsch känsla i munnen. Han hade stränga order på att inte dricka den närmaste timmen (p g a fluorbehandling) och inte äta förrän bedövningen hade släppt.
När väl bedövningen hade släppt efter några timmar, sluka patienten glupskt i sig några smörgåsar. Plötsligt hände det, som man säger i reklamen. Någon hade tappat grus i brödet, trodde man. Vid närmare analys visade det sig dock vara rester från delar av en avbiten kindtand.Visserligen bjuds det, som sagt, på efterrätt varje dag direktlevererad från kratern i överkäken, men det kommer helt säkert att bli en dyr sådan. Tandläkaren skall säkert ha flera tusen för ett ingrepp av något slag. En krona kanske. Besked ges i morgon, då tid är bokat.
Säg den lycka som varar. När man äntligen anser att man har någorlunda balans i ekonomin så händer det något. F-n vet, jag kanske kommer kanske dessutom att sakna efterrätterna efter tandläkarbesöket.
Fast egentligen vad är en avbiten kindtand mot lunginflammation. Frun i huset är f.n. totaldäckad och läkarens diagnos i förmiddags bekräftade att det var så. Penicillin , diverse övrig medicinering och vila är det som gäller den närmaste framtiden. Det lär ta flera veckor!
Jag kom osökt att tänka på en av Hasse och Tages sketcher " Vad tusan är en stukad fot mot när hela Sundsvall brann upp!" Jag skall inte beklaga mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar