När du ändå är i farten tycker jag att det är dags att erkänna Skåne som stat och upprätta diplomatiska förbindelser.
Kriterierna är uppfyllda. Det finns ett och ett folk, uppgjorda och respekterade gränser och ett kontrollerat territorium.
Jag uppmanar Margot att inte tveka en sekund. Peps Persson blir vår man på Skånska ambassad i
Stockholm. En skånsk regering blir inte så svårt att hitta och varför inte göra Eslöv till huvudstad.
Denna gudsförgätna håla behöver lite uppmärksamhet. Det får förstås bli en omröstning om detta.
Helsingborg eller Malmö skulle inte funka eftersom det råder vis rivalitet mellan dessa orter som därför skulle kunna hota den skånska stabiliteten.
Jag avslutar med några, bland oss skåningar, kända ord:
SKÅNINGEN
Skåningen är
inte som andra.
Framför allt är
han vacker.
Han har inte Stockholmarens lömska blick,
inte heller Göteborgarens hysteriska talesätt eller Smålänningens hasande gång.
Inte Sörmlänningens låga fotvalv eller Medelpadingens kutryggiga dolskhet.
Nej, Skåningen är i sanning en prydnad för
mänskligheten. Likt ett majestätiskt monument höjer han sig över slätten. Hans
blick är ärligt trofast, hans kinder glöder av hälsa och hans hållning är
rakryggat reslig.
Ändå - allra
vackrast är han inuti.
Där klappar ett ädelt hjärta och där har en
obefäckad karaktär tagit sitt säte.
Lägg därtill en nästan överjordisk snabbhet i
tanken; en klokhet och känslighet, som saknar motstycke någonstans. Ställ honom
inför de svåraste problem, stapla upp framför honom all jordens bekymmer, kom
till honom med konflikter och elände. Han kommer att lyssna tålmodigt på dina
ämmerliga klagovisor, men du kommer också strax finna tröst i hans kloka
lösning på världsalltet dilemma.
- Jaja, ska du höra honom säga, de bler nock
bra me de.
Genom sekler av med- och motgångar, sociala
och kulturella revolutioner, ockupationer och allahanda irriterande intrång i
vardagen, har Skåningen lärt sig att kommer bara tid kommer säkert också råd.
Blir man bara siddande är jordelivet inte konstigare beskaffat än att det efter
ett tag återgår i normala gängor förr eller senare. Detta hindrar inte att
Skåningen både lärt sig ingripa i skeendena och ibland kan ertappas känna både
upprördhet och engagemang.
Sådan är Skåningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar