Som det kan bli

Det där med telefonförsäljning kan vara överraskande och ganska kul ibland.

Under förra veckan blev Kerstin kontaktad av några som ville se över hennes finanser inför hennes pension. Eftersom Kerstin redan har bra koll på detta och dessutom redan har gått i pension, avböjde hon artigt men bestämt deras erbjudande, men kanske var hennes sambo intresserad. Hans svar var ett bestämt nej, men det bestämdes att dom skulle ringa igen.

Några dagar senare blev jag uppringd och vi bestämde möte på måndag 26 oktober kl 15.00 på deras kontor. Jodå, jag visste var det låg. Det är ju Finansmäklarna på Sundstorget.

Punktligt var jag på plats. En artig med förvånad Dam visste inte att jag hade ett avtalat möte och jag hade inte en aning med vem. Mitt besked blev då att det gjorde ingenting. Damen i fråga meddelade dock att hon hade en kollega som var ledig och kunde ta emot. Hon upplyste mig dessutom om att dom aldrig ringer och påminner en söndag (det skedde nämligen) samt att det aldrig är en man som avtalar tider.

Mannen i fråga dök upp - det bjöds på kaffe och stämningen var ganska gemytlig.

Ganska omgående konstaterade vi att 1/ Det var Försäkringsmäklarna på Stortorget som hade ringt (konkurrent till Finansmäklarna) 2/ Att dom inte hade något att tillföra min ekonomi. Det jag själv redan sett till på ett bra sätt. 3/ Anledningen till att man blir kontaktad är att dom vill att man skall inteckna fast egendom och leva på de pengarna tills det att den säljes. En sådan konstruktion är ju inte aktuell för oss, eftersom vi planerar att sälja när vi är omkr. 70 år

Efter mötet gick jag upp på Stortorget och hittade ingen skylt till Försäkringsmäklarna och slog det hela ur hågen.

Väl hemkommen berättade Kerstin att det hade kommit ett brev från dom som bekräftelse på mötet. Brevet var kastat, men jag fann det.

Såhär var det:

En telemarketingfirma hade gjort en bokning för Oberoende Försäkringsmäklarna som inte finns på Stortorget utan på Drottninggatan.

Inte en siffra rätt, men som sagt, vem bryr sig.