Stockholm

 På väg till Nationalmuseum

 Den berömda likfärden i original

 Ett glas Champagne för födelsegrisen på Un Poco

En lagom skörd av de bästa svamparna på Hötorget.Här fanns tonvis med kantareller, trumpetsvamp och unga fina Karl Johan

Invånarna på Fridas gata tog tåget till Huvudstaden för att slippa parkeringsbekymmer och annat med bilen. Det var ett synnerligen klokt beslut. Man åkte från dörr lösande korsord och lyssnande till musik på 5 timmar. Det enda "störande" var att man kunde inte ladda mobilen. Detta är ett stort I-lands problem.

Vistelsen började med besök i Jakobsberg hos storebror och svägerska. Här bjöds på läcker torsk och brylépudding tillsammans med lämpliga drycker. Som alltid, löstes det en massa världsproblem när vi träffas

Det strävsamma paret promenerade en hel del. Det blev 12-14000 steg varje dag enl. stegmätarna.

 Maten på Un Poco var delikat. Vi åt först en   Oxcarpaccio, ruccolacreme, pinjenötter
48-månaders parmesan & fryst olivolja och till varmrätt blev det // Lammytterfilé, rotselleri- och palsternackspuré & karamelliserad pärllök. Det hela sköljdes ner med champagne och en Valpolicella Ripasso. Födelsegrisen var mycket nöjd.

Ett besök på Nationalmuseum var bara ett måste. Där tillbringades nästan en hel dag med mycket konst, se bild. De hade dessutom en specialutställning som handlade om allt som hände 1989. Det var mycket!

Någon show eller teater blev det inte. Allt var slutsålt eller så var ensemblen ute på turné just denna veckan. Det fanns inte ens "sista minuten" biljetter att köpa. I stället blev det bio och en kärlekshistoria om Hasse och Tage och det var nästan lika bra som en show och dessutom något billigare.

Fotografiska fick också ett besök och var lika fantastiskt som alltid. Där intogs förresten en lerpottasill till lunch. Precis samma som en gång i tiden hos Ruth på Skäret. Köksmästaren på Fotografiska är f.ö. skåning.