Jaha, nu står vi där. Dom stora politiska blocken har tagit stryk över hela Europa. En brun och en röd våg har svept över oss som en stormvind. Här hemma kom den mest från vänster dock med vissa bruna inslag.
Vad skall man säga om det?
Folket vill ha en förändring från det som råder, men vad har många röstat för?
Jag är böjd att påstå att det saknas verklighetsförankring lite här och var i den politiska röran eller den rödgröna röran som Bildt en gång sade. Nu får det heta rödbrungrön d:o.
Ta skolan t.ex. Det är inte bara pengar som saknas utan det är den rätta attityden bland lärare och elever. Betr. eleverna tänker jag mest på pojkarna där många helt enkelt skiter i det. Det är tydligen mest inne. Tjejerna ligger på och många kommer att gå långt.
Klasserna är inte stora i Sverige, det såg jag en uppgift på häromdagen. Det ligger kring 20 elever eller ofta lite mindre.
Ge lärarna befogenheterna tillbaka. Jag tänker inte att här dra alla skräckexempel jag har hört om både flummiga lärare och idiotiska föräldrar. Ni vet alla hur illa det kan vara
Resurser till speciallärare kan behövas så att man kan fånga upp"besvärliga" elever,stötta dom tillrätta och ge de andra studiero.
På högre nivå måste studierna anpassas så att dom synkroniseras med efterfrågan från både privat och offentlig sektor. Här ligger ansvaret både på elever och skola.
Det finns faktiskt en hel del jobb på marknaden, men arbetsgivarna har ofta svårt att hitta kompetensen - både betr. mindre kvalificerade och högre. Här krävs det också en attitydförändring. Det är bättre att ta ett skitjobb som kanske känns underkvalificerat mot ens utbildning än att inte ha ett jobb alls. Det viktiga är att få in en fot på arbetsmarknaden.
LÄRLINGSSYSTEMET MÅSTE BYGGAS UT! Det är ett utmärkt sätt för ungdomarna att få in en fot och visa vad dom går för och arbetsgivaren vet vad han får inför anställningen.
Danskarna har betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än vad vi har.Det beror på att man har en lösare anställningsform och arbetsgivaren kan lättare avskeda om behov uppstår. Ungdomarna gillar detta eftersom det är bättre än att inte ha ett jobb alls.
Låt oss inte få -70 talets flumskola tillbaka! En klar risk föreligger nu.
Sedan har vi den här Robin Hood filosofin att låta de rika dela med sig och skatta mer för att finansiera hålen i den offentliga sektorn Problemet är bara att den sortens pengar tar snart slut eftersom de entrepenörer som har lyckats med sina företag förmodligen lämnar landet. De som ev.finns kvar, bryr sig inte längre eftersom deras ev. framgångspengar kommer att försvinna i skatt.
Vi får inte glömma att i Sverige är arbetskraftskostnaden redan 15% högre än i övriga västeuropa!
Att falla tillbaka i bidragstänket är förödande för landet. Jag är helt övertygad om att får hjulen snurra på i en entrepenörvänlig miljö tillsammans med rätt utbildat och motiverat folk, kommer det att klirra rejält i statskassan och därmed generera resurser till bl a vård och omsorg. Jag bryr mig inte om det sköts i privat eller offentlig regi, bara det görs rätt med rätt folk och med resurserna på rätt plats vid rätt tidpunkt. Undertecknad är heller inte främmande för att betala någon krona mer i skatt, bara man vet att pengarna hamnar där dom skall. Sedan får vi inte glömma att vi är redan ett av världens högst beskattade folk.
Låt mig avrunda med att det är klart att
vi skall ta emot flyktingar från krigshärjade länder. Vi skall bara se till att ha bra system för att snabbt få in dom i våra system. Bland flyktingarna finns det många med hög utbildning. Dom skall inte köra taxi utan skall fasas in i den bransch där dom hör hemma.
Kunskaper i svenska språket är a och o!
Visst finns det stora problem med segregationen, men den är faktisk lite ömsesidig. Vi har importerat främlingshat. Araber gillar inte färgade o.s.v. När man också ibland hör från ungdomar av utländsk härkomst säga " Jag skall aldrig bli en Svenne", blir man betänksam. Det är givet att det blir en segregering med en sådan attityd. Många samlas också i samma stadsdelar och det är heller inte bra. Det underlättar inte precis infasningen i vårt samhälle.
Historiskt har det aldrig blivit bra med extrempolitik - varken åt höger eller vänster. Exempel finns det gott om även nu i modern tid.
Inlägget är skrivet med hopp om att någon kanske tänker om och röstar förnuftigt och realistiskt i september.
Detta var årets första och enda brandtal från en bloggare av den äldre generationen
PS Många undrar kanske varför jag inte har berört miljön. Jag säger såhär: Jag tror inte att det finns någon människa, inklusive våra politiker, som inte bryr sig om miljön. Min övertygelse är att alla makthavare, oavsett politisk färg, månar om vår miljö - en del utan verklighetsförankring och en del med lite mer förnuft. Det kommer bara lite olika mycket fram.DS
