Överlevarna

Vid närmare eftertanke, är det ett under att vi seniorer fortfarande är vid livet
och mår förhållandevis bra utan några större men. Det där sista bör förstås någon utomstående avgöra-

Nedan gör jag ett försök att rada upp några av de livshotande situationer vi har utsatts för. Den sammanlagda effekten känns som fatal:

DDT sprutan låg i köket redo för insektsbekämpning. Den lille pågen tyckte det var kul att jag flugor med den och känna den sötaktiga doften.

Vi som bodde på landet fick säkert inandas en del från det som man besprutade åkrarna med.

SJ använde både hormoslyr och arsenik för att bekämpa ogräs och ohyra.

Asbest var ett populärt byggnadsmaterial.

Vi barn satt obältade i bilen och andades "frisk" luft från cigarettrökande föräldrar.

I vattnet där vi badade flöt det ibland runt en del avfall av olika slag. Reningsverken var inte uppfunna, men vi badade på ändå i all skiten.

Man byggde flatbottnade och ranka badbåtar och paddlade runt utan flytväst i sundet.

Cyklarna kördes i full fart i gupp och bland träd och buskar i brant nerförsbacke. Cykelhjälmen var inte uppfunnen.

Kolgubbar och sjåare slet som djur med sina 50 kilos säckar och annat tungt. I dag sitter stuvaren i en luftkonditionerad hytt med ett joystick och är högavlönad. Ryggen klarar han, men det är kanske svårt att i stället hålla vikten.Kolarbetaren finns inte längre.

Listan kan säkert göras längre, men summan av kardemumman är att de gamla förslitningsskadorna har ersatts av välmåendesjukdomar, typ diabetes etc., i stället

Var det bättre förr?