tisdag 12 september 2017

Livet som växeltelefonist



Så är det. Just nu har Farbrorn som uppgift att agera växeltelefonist på 55+. Växeln där är lite modernare än den på bilden. En I-phone 6 klarar av det hele. Det kan stundtals vara ganska hektiskt. Speciellt om man ombeds att ta emot samtal för något annat kontor i organisationen. Det fixar man via en app på telefonen. De skall kanske ha ett utbildning eller något på något av våra andra kontor och då ber man oss ta deras samtal så länge. En äldre Dam kanske ringer från Tierp i tron att hon talar med kontoret i Uppsala och då tar det lite tid innan man har fått henne att förstå att hon är i Helsingborg. " Jamen jag slog ju numret till Uppsala...."

Koppla om samtal är något som ingen känner till hur man gör - om det ens är möjligt.
Det är ju inte bara samtalet man tar emot, utan det skall ageras på det också. Fru Johansson ringer och vill t.ex ha hjälp i trädgården och då gäller det att hitta någon av de våra som har tid och kan och det kan ta tid. Därefter skall hela arbetet registreras i våra system osv. Det tar lite tid.
Nu är jag högerörad och att samtidigt hålla fast telefonen vid örat som det skall göras anteckningar är ganska ansträngande i längden.  Visst kan man använda öronsnäckor, men att sitta med slika är som att sitta med rejäla vaxproppar i öronen. Headset med mic. är bättre, men med sladd kan det bli besvärligt. Sladden tenderar att vara i vägen och ställa till det. Det gäller att komma ihåg den när man reser på sig, annars åker telefonen i golvet. Idag fastnade den dessutom i bordet och headsetet följde med det också. Mitt öra sitter dock kvar fortfarande.

Nu har växeltelefonisten ansökt om att firman skall köpa in ett trådlöst headset och det har beviljats.
Jag ser fram emot en ljusare framtid nu. Det som återstår är hur man vidarekopplar. Enligt chefen går det, men han har inte tagit sig tid att förevisa hur det går till.

Sammantaget är det ändå ganska kul och man har ett gött samtal med de flesta.

 Man ser ju ganska proffsig ut när man går runt och ser ut som en sportjournalist. Det enda som skiljer oss åt är den stora bollen som de bär utanpå själva micken. Jag skulle kanske skaffa en sådan?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar