Vaddå onsdag! Vad är det som är så speciellt med en onsdag då? Ingenting vad jag vet.
Dagen har gått, präglad av total avslappning.
Sen frukost - dusch - en kort promenad i parken - en lång stunds filosoferande på en bänk framför kyrkan - bruna bönor till lunch - 1 timme i ryggläge på soffan - eftermiddagsfika på balkongen - korsord - samtal med brorson som berättade att storebror enl. doktorn har ung. två veckor kvar med sin prostatacancer som spritt sig i skelettet. Inget roligt slut. Det har gått fort de gångna veckorna.
När det är dags hoppas jag att det går fort, helst i sömnen.
Ett tråkigt inlägg, men ibland måste det bli så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar