Idag blev det en rask promenad ner till stan, Rask och rask beror ju på vad man jämför med. Rask för en äldre lätt vinglig herre är som styrfart för en yngling. Hur som helst valde jag samma rutt som buss nr 9 om tröttheten snabbt behövde botas med en bekväm bussfärd.
På vägen finns det strategiskt utsatta parkbänkar. Tre av dem utnyttjades för en kort vilopaus.
Väl på plats nere i stan ringde omtänksam Fru och undrade om jag var på väg hem. Jag meddelade min position och hon blev lugn. 5-6 minuter senare avgick buss nr 9 och jag satt bekvämt ombord på väg hem där nylagad ugnspannkaka väntade. Den intogs med god aptit med efterföljande behövligt ryggläge på soffan.
Så kan en helt vanlig dag se ut för oss "statsanställda".
PS

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar